naddielicious

Jag har inte skrivit på en och en halv månad här, och ändå tittar ni in. Det är smickrande. Som om ni hoppas på att det inte är slut. Det är det inte. Inte än. Tror jag.

Jag har inte saknat att blogga. Man kanske ska lägga ner snart?

Vad gör ni här egentligen? Vill ni veta vad jag ätit till middag och vem jag ska träffa i helgen? Vill ni höra om de bra dagarna eller de dåliga? Vill ni mäta djupet i mig? Det tillåter jag inte längre.

Det är söndag, och söndagar är melankoliska dagar.

Så var det med den saken.