naddielicious

Det kom fram en snubbe till mig igår när jag väntade på bussen. "Nämen hej!", säger han glatt och ger mig en kram. "Eh, hej", svarar jag tillbaka lite pafft och låtsas känna igen honom. "Hur är läget och sådär?" frågar han medan jag är djupt fokuserad på att placera människan. "Jo, det är bra, det är alltid bra med mig, vettu", säger jag med ett gulligt leende och finner situationen ganska komisk. "Härligt att höra, gumman, vi får ses en dag." "Absolut, det var länge sedan." (Det måste det verkligen varit om jag inte ens vet vem han är.) "Ha det bra nu då!", säger han och ger mig en kram till.

Lustigt. Han kan ha hetat Kenny. Det var det enda namnet jag kom på. Charmig var han i alla fall.