I don't know what I've done or if I like what I've become.

Men skit i det då. Mitt bristande engagemang bidrar ju tydligen inte till någonting. Vi kan sudda bort min födelsedag om du vill. Semestern också. Poff! Det går ju aldrig att se fram emot ett skit ändå, så varför skulle detta vara annorlunda? Det är faktiskt inte bara JAG som är ute sent vad gäller planering. Det är mest snack och ingen verkstad i min lilla familj. Sedan måste ju någon få skulden för det också. (You can put the blame on me.)

Så skönt att fylla 18. Jag ska inte låta orden beröra mig längre, jag ska inte ha skuldkänslor för någonting jag inte kan hjälpa. När jag var liten sade jag att jag skulle flytta utomlands den dagen jag fyllde 18, till Australien eller något annat svårtillgängligt ställe så att jag kunde få lite perspektiv. Nu blir det inte så. Jag vet inte vad som händer.

Låt mig försvinna ut i sommarnatten och bli glad. Ge mig en kram och ett smultron så ordnar sig allting. Tills verkligheten kommer ikapp mig, vill säga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0