They say we´re too young.
1. Antingen är man uppe i egna tankar eller sysselsättningar samtidigt, och då hör man den mest i bakgrunden av huvudet, rycks med av någon katschig refräng emellanåt men ägnar i stort sett inte så mycket tankar åt själva texten.
2. Eller så sjunger man med, memorerar vackra verser och lyssnar intensivt.
Det är med det senare som jag har fått problem på sistone. "I wish I was the bigger person". "I was walking down the street". "I was only hoping for you to notice". Ser ni ett mönster? Jag vet inte hur mycket saker ändrats nu i vårt vackra tvåtusental, men när jag lärde mig den grundläggande engelska grammatiken så fanns det regler.
He, she, it WAS.
You, I, they WERE.
Man kan inte skylla på att "were" inte passar in i texterna, när "were" är EN stavelse, precis som "was". Är det bara jag som inte begriper?
Jag brände upp en individ idag. Vi kan kalla honom Arnold. Och nu har jag världens sämsta samvete. Att det var en obetydlig myra hör inte hit. Det var ett liv som jag förstörde. Det är värst vad blödig man blir när man sitter ensam och filosoferar.
Tänkte bara säga att det egentligen heter "I was", fast när det används som nämnande av möjlighet (if) och en sak till jag inte kan erinra mig, använder man "were". Typ: I wouldn't do that if I were you", men man säger "I was walking down Portobello road...". :) <3
Här är en länk som beskriver det...
http://www.wsu.edu/~brians/errors/were.html
Haha, vad gullig du är som sitter o tänker på grammatiska snedsteg i låttexter! :) Verkar dock som om Katie Moonshine här har rett ut det hela?
Jag är dock mest nyfiken på vad som fick dig att bränna upp den stackars individen Arnold? Hade han gjort dig något ont eller kände du dig bara mordisk för stunden? :)
Christian: Haha, tack. Vad gäller Arnold vet jag fortfarande inte vilka tankar som rörde sig i min hjärna. Förmodligen inga, jag ville bara se en reaktion. Så blir det när man är ensam hemma, man tränger sig in i andras liv så gott man kan, även om det råkar vara en myra. Bara för att man ska veta att man finns, liksom:)
