naddielicious

Jag är lycklig. Faktiskt. Jag har en distans till mitt eget och andras liv som jag tror är ganska beundransvärd. Vi har summerat mitt liv idag, jag och tanterna. I ett rum med dem blir jag nästan mäktig. De sitter liksom där för min skull, och jag har huvudrollen eftersom det är mitt liv det snackas om. Sådan uppmärksamhet är ju bra. Särskilt när man är stolt över sig själv och de beslut man fattar.

Min strukturerade tillvaro känns riktigt bra. Och jag har för en gångs skull vänner som har vett nog att dela min glädje istället för att vilja trycka ner mig igen. Dessutom har jag en underbar pojkvän som gör sitt bästa för att förstå mina ups and downs. Och jag gör mitt bästa för att förstå hans. Han är faktiskt så underbar att jag funderar på att påbörja den där låten till honom som jag knixat på ett tag. En liten passande mening dök upp i huvudet idag. Jag tror att det kommer att bli titeln också. "I simply adore you". Det ska ju inte bli för magstarkt, vet ni.

Musikinspiration, det var länge sedan jag hade det. Men nu flödar melodierna. Och texterna. Och jag motbevisar för mig själv det jag alltid trott: att man skriver bättre när man är deppig. Jag mår så bra och för en gångs skull kanske det blir lite glad musik utav det hela.

Fredag imorgon!